Hem Ledare Ytterligare 100 år av demokratiarbete

Ytterligare 100 år av demokratiarbete

Anders Öhberg, ledarskribent

I år firar vi hundra år sedan demokratin infördes, även om det finns anledning att peka på att det var först 1989 som personer som omyndigförklarats på grund av band annat vissa intellektuella funktionsnedsättningar, fick rätt att utöva sin demokratiska rättighet. Detta glöms ofta bort i hyllningstalen.

Men det är inte hundra år av en obruten följd av framgång. Vi har sett och vi ser försök att i stort och smått urholka demokratin. Terroristattacken på Drottninggatan i Stockholm är ett exempel som är lätt att se och förhålla sig till, men svårare att upptäcka är populisternas försåtliga agerande i vardagen.

De populistiska krafterna har flera gemensamma drag. Fördomar drivna av rädsla, misstro och hat finns i kärnan, förakt för vetenskap och kunskap kombineras med attacker mot fria medier.”, skrev Studieförbunden 2017 i rapporten ”Vi erövrar demokratin varje dag

När informationen sköljer över oss – vilket i grunden är bra – så ökar också kravet på att vi kritiskt granskar och ständigt reflekterar över om den information vi nås av, är sann. Vi kan raljera över hur Donald Trump på twitter sprider ”fake news” och hur nätsajten Avpixlat med flera  sprider lögner om till exempel invandringen via sociala medier. Ofta ganska lätt att genomskåda.

Men det är vid fikabordet, på facebook, i bastun och på läktaren som det är lätt att bli offer för populistiska kommentarer och påstådda fakta. Det är där vi måste vara uppmärksamma, faktakollande och stå upp i argumenteringen. Demokrati kräver kunskap och mod.

Demokratins framväxt speglar sig i framväxten av folkrörelserna, partierna och studieförbunden. Människor fick möjlighet till mer kunskap och bildning, tillgång till mötesplatser för samtal och blev därmed starkare i att utmana de som hade makten.

Den modellen står sig mycket väl också 2018.

Folkbildningen har en central roll som ett nav för det demokratiska samtalet. Det sker i studiecirkeln där 600 000 människor möts, det sker i vår öppna verksamhet, det sker i våra kulturprogram och inte minst i vår samverkan med hundratals organisationer/föreningar. Det är demokratiskt arbete i vardagen.

Något att vara stolt över och ta ansvar för att ständigt utveckla.

Bildningstrender, som nyligen publicerades, visar på att det är stor skillnad på hur man upplever möjligheten att vara delaktiga i samhällets utveckling och den egna utbildningsnivån. Ju högre utbildning, ju högre känsla av möjlighet att påverka. Men, bara cirka hälften av de som svarat säger att man i ganska hög grad kan vara delaktiga. Oroväckande.

Vi i folkbildningen har ett uppdrag. Det är i mötet mellan människor som åsikter bryts, nya tankar föds och fördomar kommer på skam. Varje studiecirkel vi anordnar. Varje möte vi tar initiativ till. Varje kulturarrangemang som vi bidrar till, är demokratiarbetet i vardagen. Det gör skillnad.