Hem Artiklar Snabbare integration tack vare folkbildningen

Snabbare integration tack vare folkbildningen

Det är angeläget att utveckla studieförbundens folkbildningsverksamhet med asylsökande till att också omfatta nyanlända, för att påskynda etableringen, anser David Samuelsson. Han företräder de tio studieförbundens bransch- och intresseorganisation.

– Studieförbunden har ett stort kontaktnät att erbjuda via studieförbundens medlemsorganisationer. Det underlättar att komma in på arbetsmarknaden och det öppnar för deltagande i det demokratiska samhället. På så sätt är folkbildningen ett viktigt komplement till myndigheternas arbete för integration.

– Studieförbunden har byggt upp nära relationer med personer som sökt asyl i och med verksamheten ”Svenska från dag ett” och ”Vardagssvenska”. Den kontakten bör tas tillvara. Ett sätt är att studieförbunden får fortsätta att följa dessa personers språkträning, underlätta kontakter med etablerade svenskar och föreningslivet. På så sätt kan studieförbunden ta en större roll i kommande etableringsinsatser, säger han.

Ökade ekonomiska resurser behövs 

Studieförbunden anser att det behövs ökade ekonomiska resurser på nationell nivå för att de i högre utsträckning ska kunna bidra till etablering av nyanlända och integration. Folkbildningen med asylsökande startade i augusti 2015 och expanderade snabbt till 272 kommuner i hela landet. Civilsamhället stod för helt nödvändiga insatser när de offentliga myndigheterna inte räckte till. Under 2016 var cirka 120 000 personer av studieförbundens cirkeldeltagare födda i andra länder än Sverige. Det motsvarar 19 procent av alla deltagare. Under samma år fick närmare 80 000 asylsökande börja lära sig svenska och samhällsorientering i studieförbundens folkbildningsverksamhet.

– Det var genomförbart tack vare ett nära samspel mellan staten och studieförbunden. Staten agerade snabbt och tillförde omfattande resurser. Detta möjliggjorde för de tio studieförbunden att mobilisera sina organisationer med finförgrenade nätverk i samhället och ett stort antal frivilliga, säger David Samuelsson.

Möten och kontakter 

Maria Graner är generalsekreterare på Folkbildningsrådet som fördelar de statliga medlen till studieförbund och folkhögskolor. Hon säger:

– Folkbildningen finns över hela landet, och har ett unikt nätverk genom sina medlems- och samarbetsorganisationer. Genom att delta i verksamhet i studieförbund och folkhögskolor erbjuds människor möjlighet till möten och kontakter utöver sina vanliga kretsar. I uppföljningen av verksamheten med asylsökande vittnar många deltagare om värdet av att i folkbildningen för första gången möta svenskar i form av ideella ledare, som inte är där i kraft av sin profession utan bara av egen vilja.

Mer pengar för asylsökande och nyanlända 

Folkbildningsrådet har begärt mer pengar för såväl verksamhet med asylsökande som verksamhet med nyanlända inför 2019.

– Vi har också föreslagit att folkhögskolorna ges möjlighet att bedriva svenska för invandrare (sfi) på folkhögskolevis, för att bättre ta tillvara folkhögskolans styrkor i fråga om pedagogik och flexibilitet, säger Maria Graner.

– Folkbildningen kan alltid göra mer, om det finns resurser. I dag ser vi särskilt ett behov av utökat stöd till studieförbunden, för att arbeta med människor som har fått uppehållstillstånd, alltså människor som tidigare har deltagit i verksamheten med asylsökande och nu vill fortsätta.

– Det är en stor grupp människor med relativt stora behov. Det gör att det behövs ett resurstillskott för att verksamheten inte ska ske på bekostnad av andra grupper som redan idag finns i folkbildningen, säger hon.

 

Text: Maria Ortler

Även i tidningen Impuls, nummer 2 2018