Hem Artiklar Skolans svåra utmaning

Skolans svåra utmaning

Azadeh Kashani och Anette Milton
Azadeh Kashani och Anette Milton

I Pisa-undersökningen från 2015 bröts den negativa trenden när det gäller svenska elevers skolresultat. De ligger nu på genomsnittsnivå eller lite högre i jämförelse med andra OECD-länder. Trots det har den svenska skolan djupa problem med minskad likvärdighet, segregation och utanförskap bland elever.

Nyligen publicerades en rapport med enkätsvar från Pisa-undersökningen 2015. Den visar att Sverige är ett av de länder där elevernas upplevelse av tillhörighet i skolan minskat mest. Omkring var femte 15-åring känner sig ensam, konstig eller missanpassad i skolan. Endast drygt två av tre elever känner sig hemma i skolan. Och var sjätte 15-åring har utsatts för mobbning minst några gånger i månaden.

Utbildningsminister Gustav Fridolin ser allvarligt på detta.
– Det är viktigt att det finns fler vuxna bland eleverna. Sedan 2014 har ytterligare 20 000 personer an-ställts inom skolan, säger han.

HUGO WESTER ÄR undervisningsråd på Skolverket. Han ser också all-varligt på den nya rapporten om att många elever upplever ett stort utanförskap.
– Alla elever har rätt att trivas, känna sig trygga och bli lika be-handlade oavsett bakgrund. Om man trivs i skolan presterar man bättre. Rapporten visar ett tydligt samband här, säger han.
I såväl Sverige som i de flesta andra OECD-länder är det vanligare att elever med socioekonomiskt svagare bakgrund och elever som presterar sämre utsätts för mobbning. Detta är också mer utbrett på skolor med en hög andel socioekonomiskt missgynnade elever och på skolor där det är sämre studiero.

Det är något vanligare att flickor inte känner tillhörighet i skolan. Ännu större skillnader finns mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund och mellan elever med utländsk och inhemsk bakgrund.
– Skolan måste vara likvärdig och den behöver arbeta mer systema-tiskt med trygghet, studiero och inkludering. Vi kan ge mycket stöd i det arbetet, säger Hugo Wester.

SKOLVERKET ERBJUDER BLAND annat digitala verktyg i utvecklingsarbete som riktar sig till lärarlag. Det handlar om att tillsammans få möjlighet att främja lika behandling, arbeta mot rasism och öka elevernas inflytande i undervisningen.

Eva Lundgren, ansvarig för Pisa i Sverige poängterar att hela skolan behöver engagera sig i dessa frågor och förbättra skolklimatet. Även föräldrarna behöver involveras.
Skolkommissionen som är tillsatt av regeringen föreslår att läropla-nerna ska förtydligas när det gäller trygghet och studiero, elevens eget ansvar för skolarbetet samt skolans uppdrag att främja elevers hälsa och välbefinnande.

Azadeh Kashani OCH Anette Milton är lärare i NO för årskurs 9 på Gärde skolan i Sollentuna. De ar-betar tillsammans i lärarlag sedan sex år tillbaka. Det innebär att de alltid är två lärare på lektionerna. Fördelen är att de kan ge varandra respons och lära av varandra.
– Nian är ett roligt stadium. Man har fortfarande en personlig rela-tion till eleverna och kan skörda det man sått under de tidigare åren, sä-ger Azadeh Kashani.
w Hur arbetar ni för att motverka utan-förskap och mobbning på er skola?
– Vår skola är Olweuscertifierad, liksom alla andra skolor i Sollentuna. Det är ett forskningsförankrat program mot mobbning och kränkande behandling, säger Anette Milton.
– I praktiken innebär det att vi arbetar med värdegrundsarbete och en likabehandlingsplan. Tillsammans med eleverna pratar vi om mobbning och att alla i en klass har olika roller. Vi har olika samtalsteman med eleverna som till exempel nätetik, hur man är en god förebild och gemenskap, säger Azadeh Kashani.
Olweus enkät visar att Gärdeskolan har ett bra resultat när det gäller elevernas välmående.

MÅNGA STUDIER VISAR att en stor del av mobbning och utanförskap sker på rasterna. Azadeh Kashani och Anette Milton arbetar med organiserad rastverksamhet som ”temys” i hemkunskapssalen och massage och avslappning. Meningen är att skapa sociala rum där eleverna kan umgås i en annan kontext, i stället för att bara umgås i olika klungor, med mobilerna i korridoren.
– Vi lärare använder vår egen rast och planeringstid för att ordna dessa rastaktiviteter för eleverna. Vi vill göra allt vi kan för att skapa gemenskap och motverka utan-förskap. Men det vore bra om man kunde avsätta resurser till att någon var ansvarig för rastverksamheten, säger Anette Milton.

AZADEH OCH ANETTE har märkt att på senare år har allt fler ungdomar medicinska diagnoser, särskilda be-hov och en socioekonomisk svagare bakgrund. Dessa elever skapar ofta oro i klassen eller blir själva exkluderade, menar de.
– Det kan handla om tio elever i en klass som har särskilda behov. Då hamnar andra elever i bak-grunden. Vi hinner inte med de som är högpresterande, säger Azadeh Kashani.
– Det behövs mer resurser till speciallärare och extra
stöd för att alla elever ska få tillräckligt med tid, säger Anette Milton.

Gustav Fridolin säger:
-Vi satsar statligt stöd för att anställa fler speciallärare och specialpedagoger. Äntligen har vi brutit en fallande kurva när det gäller antalet speciallärare.

Skolkommissionen vill se ett nationellt sammanhållet system med forskningsbaserade metoder och arbetssätt när det gäller insatser för elever i behov av särskilt stöd. Utgångspunkten ska vara att tidigt förebygga skolsvårigheter i stället för att sent i utbildningen försöka reparera följderna av dem.

ANNA EKSTRÖM, GYMNASIE-OCH kunskapslyftsminister säger:
– Det pågår ett stort arbete som Skolkommissionen fångar upp och bygger vidare på. Det handlar om att se till att lärare och skolledare får ägna sig åt det som är kärnan i skolverksamheten, undervisning och skolledarskap.
– Här handlar det om att det finns bra stödpersonal. Men också att minska den stora mängden natio-nella prov för att lärare ska få mer tid till undervisning och elever ska få mer tid att lära sig.
Skolkommissionen består av rep-resentanter från bland annat lärar-kåren och forskningen. Ett helt nytt förslag från den är att införa ett kontinuerligt utvecklingsarbete. Det handlar om att se över kursplanerna och anpassa dem efter hur elever svarar på bland annat Pisa-under-sökningen.

ÖKNINGEN AV LÄSFÖRSTÅELSE bland eleverna sticker ut jämfört med and ra länder och Sverige lig-ger över OECD-snittet, enligt
Pisa-undersökningen 2015. Men flickor klarar sig avsevärt mycket bättre än pojkar. Del-
vis är förklaringen att flickor läser mer, enligt Skolverket. Skillnaden mellan flickor och pojkars läsförståelse ökar mer i Sverige än vad de gör i OECD-länder generellt.

– Det pågår stora insatser från regeringen som läslyftet till exempel. Med Skolkommissionens förslag ser vi fram emot att ha en större systematik på lång sikt. Vi vill inte vara beroende av enstaka politiska insatser utan meningen är att de ska vävas in i skolans ordinarie verksamhet, säger Anna Ekström. Läslyftet är en kompetensutvecklingsinsats i språk, läs- och skrivdidaktik för lärare. De syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga.

GUSTAV FRIDOLIN BERÄTTAR att det finns ett förslag på en läsa-skriva-räkna-garanti. Syftet är att alla elever får det stöd eller särskilda stöd de behöver. Beslut om förslaget kommer att fattas under våren och eventuell ny lagstiftning beräknas träda i  kraft höstterminen 2017. Ojämlikheten i skolan är stor och den har ökat, enligt Pisa-undersök-ningen 2015.

Skillnaden i studie resultat mellan människor med inhemsk och utländsk bak-grund är större i Sverige än någon annanstans bland OECD-länderna. Skolan blir alltmer segregerad, enligt en analys som Dagens Samhälle nyligen gjort av Skolverkets statistik. Det finns 186 grundskolor där minst 75 procent av eleverna har utländsk bakgrund. Samtidigt har 161 grundskolor ytterst få elever, högst fem procent, med utländsk bakgrund.
– När skolsystemet dras isär innebär det att alla faller, säger Gustav Fridolin.

Han anser att den växande ojämlikheten i svensk skola till stor del grundas i brister i regelverket kring finansiering av skolan. Tidigare ekonomiska kriser har drabbat skolan hårt och skillnaderna mellan skolor har ökat.

– Barn är väldigt dåliga krock-kuddar i ekonomiska kriser. Kostna-derna för att skära i skolan blir ännu större senare när elever lämnar sko-lan utan kunskaper som man behö-ver för livet, säger Gustav Fridolin.

I REGERINGENS vårändringsbudget stärker regeringen investeringen i de mest utsatta skolorna och inför en jämlikhetspeng på 500 miljoner kronor till skolan. Den kommer att fördelas till grundskolor med lägst antal behöriga elever till ett natio-nellt program i gymnasieskolan för insatser efter huvudmannens behov. Regeringen har inklusive jämlik-hetspengen satsat elva miljarder kronor till skolan 2017.

Gustav Fridolin säger:
– Årtionden av skolpolitiska gräl, fokus på småfrågor och reformer som staplats på varandra har till-sammans skapat ett lapptäcke utan sömmar.

2015 TILLSATTE DEN rödgröna regeringen Skolkommissionen, bland annat med bakgrund i Sveriges dåliga resultat i Pisa-undersökningen 2012. Skolkommissionens slutbetänkande ”Samling för skolan. Nationell strategi för kunskap och likvärdighet” överlämnades till regeringen den 20 april. Förslagen syftar till höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och ökad likvärdighet i skolan.
– Den nationella strategin lägger grunden för en stabil och långsiktig resultatförbättring så att skolan får en stark roll för integration, individers utveckling samt tillväxt, säger kommissionens ordförande professor Jan-Eric Gustafsson.

Kommissionen anser att kommunerna och skolorna måste arbeta hårdare för att få en allsidig och social sammansättning av elever.

ETT KONTROVERSIELLT FÖRSLAG från kommissionen är att lottning ska användas för att avgöra vilka elever som kommer in på en skola när an-talet sökande överstiger antalet platser. Det gäller både kommunala skolor och friskolor. Det innebär att de urvalsprinciper som används i dag, syskonförtur, närhetsprincip och kötid, ibland ska kunna ersättas av lottning. Skolkommissionen vill inte tvinga kommunerna att använda sig av denna metod. Detta förslag har väckt stor debatt och en viss kritik.

Kommissionen föreslår också att alla ska göra ett aktivt skolval till förskoleklass och grundskola. Vårdnadshavare och elever bör få stöd inför valet genom saklig och rätt-visande information. Tanken är att inte enbart elever med välutbildade och välinformerade föräldrar aktivt ska välja skola. Förslagen syftar till att höja likvärdigheten som i sin tur höjer den nationella resultatnivån, enligt internationella erfarenheter.
Arbetet med att förbättra den svenska skolan går framåt men fort-farande finns många utmaningar.

TEXT MARIA ORTLER