Hem Artiklar Samtalsgrupper för seniorer

Samtalsgrupper för seniorer

Vad händer med oss och våra tankar när vi blir äldre, slutat jobba, kanske mist en anhörig, måste flytta till ett äldreboende?

SV Västmanland ligger i framkant när det gäller kunskap om existentiell hälsa. I höst startar samtalsgrupper för seniorer där man får möjlighet till nyorientering och kanske mer inspiration i vardagslivet. Det handlar om att öka livsglädje och livsmod, områden som nära anknyter till existentiell och psykisk hälsa –  områden där Sverige har halkat efter andra länder.

WHO – Världshälsoorganisationen – gör regelbundet undersökningar i många länder. Förutom psykisk, fysisk och social status frågas alltid efter ”Spirit Health”, som på svenska fått namnet existentiell hälsa.

– Det intressanta är, berättar Lena Bergquist, projektledare och metodutvecklare, är att de som svarar positivt på frågan om existentiell hälsa också har mer positiva svar på frågorna inom de tre andra områdena. Den som finner sitt liv meningsfullt mår helt enkelt bättre.

– Det är inte normalt att må dåligt när man blir äldre. Samhället erbjuder för lite förebyggande vård och omsorg i form av till exempel samtal. Ingen ska behöva gilla läget om man inte mår bra. När livet förändras behövs det kanske någon eller några att prata med, att dela sina erfarenheter med, för att få stöd i vardagen.

SV Västmanland genomför med samtalsgrupper för seniorer tillsammans med SPF Seniorerna och är en del i ett Arvsfondsprojekt i samverkan mellan region, kommun och ideella organisationer.

De första samtalsgrupperna ska komma igång i höst. Just nu pågår fyra pilotgrupper på tre olika orter i Västmanland – Sala. Surahammar och  Västerås – samt Uppsala, där en av samtalsledarna bor.

Förutom Lena Bergquist som projektledare ingår fyra seniorer  i projektgruppen. De deltar i metodutvecklingen och ska leda samtalen i pilotgrupperna. Tillsammans har de en gedigen samlad kunskap om vård och hälsa för äldre.

Efter utvärderingen av vad deltagarna i pilotgrupperna upplevde före och efter samtalen ska fler samtalsledare utbildas. Den utbildningen börjar i september.

Redan den 29 augusti håller projektgruppen en konferens i Västerås om Livsmod och livsglädje för seniorer med existentiell och psykisk hälsa som tema.

Hans Dahlman, en av metodutvecklarna och samtalsledarna, har arbetat med folkhälsorelaterade frågor sedan 1975.  Han säger:

– Det är bland annat folkbildningens ansvar att erbjuda seniorer verksamhet som stärker den existentiella hälsan. ta hand om äldre och ge dem en mening med livet. Det är frågor vi inte kan lasta över på vård och omsorg men folkbildningen behöver samverka med regioner och kommuner för att det ska bli hållbart.

Förutom Lena Bergquist och Hans Dahlman ingår Sven-Erik Henriksson, Leena Eklund och Britt-Mari Ligne Carlsson som samtalsledare och metodutvecklare i projektet. Sven-Erik Henriksson har jobbat i vård och omsorg i 45 år både som chef och utvecklare inom äldreomsorgen. Leena Eklund är apotekare och har jobbat med friskvårdsfrågor och deltagit tidigare i SV-projekt. Britt-Mari Ligne Carlsson är distriktssköterska i botten och har 50 års erfarenhet av äldrevård som utvecklare och projektledare.

Till hjälp i samtalsgrupperna används samtalskorten om existentiell hälsa  för tt få igång samtalen om åtta olika livsteman. Samtalskorten om existentiell hälsa har utvecklats av Lena Bergquist och Cecilia Meldner efter WHOs folkhälsoundersökningar. Cecilia Meldner har skrivit en doktorsavhandling om hur tillit och goda sammanhang stärker en persons möjligheter att leva ett bra liv.

– Samtalen handlar om vad vi längtar efter och vad vi hoppas på. Vi undersöker var i livet vi står och åt vilket håll vi vill gå, säger Lena Bergquist.

– En person som på äldre dagar inte mår bra kan bli nedstämd och i värsta fall hamna i en depression. En senior om dagen tar livet av sig.

De konferenser om existentiell  och psykisk  hälsa som SV Västmanland tidigare har anordnat har dragit fulla hus. Intresset för existentiella frågor är stort och inte bara hos äldre.

– Vården för äldre behöver bli bättre – det är hög tid att se personen bakom patienten – och anpassa vård och omsorg efter behov.

– Läkare och apotek kan tillhandahålla själsliga plåster i form av diverse mediciner. Men i livets gränssituationer när vi måste lämna det som varit och se framåt hjälper sällan piller. Då hjälper det bäst att ha någon att samtala med och hjälper till att se framåt. Samtal är en bristvara.

Det är några synpunkter från de fem personerna i projektet.  Lena Bergquist sammanfattar:

– Tankar om livet finns hos nästan alla men det är inget vi pratar om. Vi är lite rädda för att ta upp frågorna. Om någon känner att det är meningslöst att leva hjälper inte mediciner.

Text: Mats Nilsson Foto: Lena Olofsson