Hem Artiklar När falskt blir ”sant”

När falskt blir ”sant”

Falska nyheter som sprids genom sociala medier blir allt vanligare. Ibland kan syftet vara att tjäna pengar – ibland rör det sig om politisk propaganda.

– Att falska nyheter kan få den här spridningen är ett misslyckande för folkbildningen och för hela civilsamhället, säger Stefan Tornberg, ordförande för SV:s idéprogramsgrupp.

Stefan Tornberg är ordförande för den grupp som just nu arbetar fram en reviderad version av SV:s idéprogram.

– Att falska nyheter kan få den här spridningen är ett misslyckande för folkbildningen och för hela civilsamhället, säger han.

– Nu måste studieförbunden se de kunskapsluckor som finns, och se till att diskutera de här frågorna.

Hur ska det gå till?
– När någon påstår någonting som låter konstigt på en vävkurs, musikscen eller någon annan av våra arenor, då har man möjlighet att inleda ett samtal och prata om de här sakerna.

– Men vår stora utmaning är ju att folk i stället sitter hemma vid sina datorer. Man får inte det här kollektivet om man bara träffar folk som befinner sig i den egna bubblan. Här har studieförbunden en uppgift att skapa de här mötesplatserna, och se till att de inte bara är till för de som tycker likadant och är likadana, utan att man får en chans att träffa de som har andra erfarenheter och diskutera, säger Stefan Tornberg.

– Jag är övertygad om att sätter man vanliga människor i ett rum så sker ofta en process. Man kommer gemensamt fram till vad som rimligt och sant.

Kommer vi få se särskilda kurser i källkritik?
– Säkert. Men de som går på sådana kurser är ofta relativt medvetna om problematiken redan från början.  Jag tror att vanlig hederlig folkbildning är bästa sättet.

– Vår uppgift har blivit viktigare. Vi behövs mer än någonsin.  Men svårigheten att nå flera grupper är större än tidigare.

Vad bör cirkelledarna tänka på?
– De bör se utanför själva ämnet de håller på med. Se folkbildningsuppdraget för vad det är. Den faktiska kärnan i folkbildningen är att få komma samman och växa tillsammans, oavsett vilket ämne man studerar, säger Stefan Tornberg.

Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet, delar uppfattningen att de falska nyheterna inte är något nytt fenomen:

– Min bild är att utbudet av falsk information har växt som en följd av att det totala medieutbudet har ökat, säger han.

– Människan har tyvärr en tendens att föredra information som bekräftar den egna verklighetsuppfattningen och åsikterna. Det gör att vi tenderar att vara mer okritiska när något stämmer överens med det vi redan tror eller tycker. På samma sätt tenderar vi att vara överdrivet kritiska mot sådant som inte stämmer överens med det vi tror och tycker, säger Jesper Strömbäck.

Under vintern har det genomförts flera informationskampanjer om falska nyheter. Ofta är budskapet riktat mot barn och unga. Statens medieråd har tagit fram ett skolmaterial som ska stärka barns och ungas ”visuella läskunnighet, värna demokratin och bidra till att förebygga våldsbejakande extremism”. Och serietidningen Bamse uppmärksammades internationellt för en berättelse som handlade om falska nyheter.

Text: Peter Johansson

Detta är ett sammandrag. Läs hela artikeln i Impuls nr 1 2017.