Hem Artiklar 10 frågor till Kjell Stjernholm

10 frågor till Kjell Stjernholm

Kjell Stjernholm
Kjell Stjernholm

Studieförbundet Vuxenskolan (SV) har en omfattande verksamhet för personer med funktionsvariationer. Vilka är SVs målgrupper?

Tre stora målgrupper är personer med intellektuell funktionsnedsättning, personer med psykisk ohälsa och personer med demens. Vi jobbar också med anhörigfrågor, och med personer med till exempel, Parkinson, fibromyalgi.

Men alla är välkomna att lära tillsammans med oss, oavsett funktionsförmåga.

Hur omfattande är SVs verksamhet för personer med olika slag av funktionsnedsättningar?

SV är det studieförbund som har mest verksamhet för personer vars funktionsnedsättning medför att det behövs en tillgängliggörande insats för att de ska kunna delta. Lika stora som de nio andra studieförbunden  tillsammans faktiskt.

Kan du ge några exempel på där SV har gått i bräschen för dessa målgrupper, som ofta inte kan göra sina röster hörda på egen hand?

Jag vill hellre uttrycka det som att SV tillhandahåller folkbildningsplattformen som ett redskap för personer med funktionsnedsättning att själva erövra sin egenmakt. Ett bra exempel är ”Mitt val”. Vi reagerade på att 8 av 10 personer med intellektuell funktionsnedsättning inte röstade i våra politiska val. Tillsammans med t.ex. FUB och Riksklippan utvecklade vi en metod där man inte bara lärde sig HUR man röstade, utan också VAD vi röstar om och skapade dialog direkt med ens lokala politiker.

Vad tycker du är viktigast just nu för att förbättra situationen för dem SV arbetar för och med?

Undersökningar som ”Alltjämt ojämlikt” (rapport, Socialstyrelsen) visar att personer med LSS-beslut och SoL-insatser, dvs personer med intellektuella och psykiska funktionsnedsättningar, lever med väsentligt sämre villkor än genomsnittssvensken på i stort sett alla områden, däribland utbildningsbakgrund och delaktighet i kulturliv. Men inte nog med det, man har sämst ekonomisk möjlighet att betala för att kunna vara med i t.ex. folkbildningen.

Samtidigt säger Funktionsrättskonventionen att personer med funktionsnedsättning ska ha tillgång till livslångt lärande på lika villkor och om rätten att utveckla sina förmågor till fullo.

Vår viktigaste uppgift är att fortsätta erbjuda allt vi kan av lärande som stärker mänskliga rättigheter och samhällsinkludering, samtidigt som vi påverkar vår omvärld att bättre tillgodose målgruppernas bildningsbehov och rättigheter.

Hur här lyhördheten från politiker för att förbättra situationen för personer med funktionsnedsättningar?

Både och, vill jag säga. Jag tror att ju mer inblick i rättighetsfrågorna politiker får och ju fler möten som skapas direkt med målgruppen – desto bättre gensvar. Men Vikman inte vänta på att lyhördheten ska uppstå. Vi måste ordna möten och samtal som skapar den, gärna tillsammans med målgruppens olika organisationer och personer med egen erfarenhet av funktionsnedsättning.

Följer Sverige FN-konventionen om mänskliga rättigheter?

Både ja och nej. Sverige får ibland skarp kritik för brister, men i en internationell jämförelse är vi naturligtvis långt ifrån sämst. Men vi har mycket kvar att göra inom de artiklar där folkbildningen kan vara med och påverka. Ett nytt kunskapsstaden har just producerats om detta och kommer snart att finnas på intranätet.

Finns det något du skulle önska blev mycket bättre, eftersom du dagligen jobbar med frågorna?

Ja, massor. Vi måste bli bättre på att få kommunerna att återta sitt ansvar för att leva upp till Funktionsrättskonventionen. Vi behöver utveckla vårt samarbete med våra samarbetsorganisationer. Vi behöver stärka vår kompetens internt på alla nivåer och vi behöver fortsätta prioritera målgruppen.

Vi har många duktiga, engagerade medarbetare som gör små underverk. De behöver uppmuntras, ges möjligheter och stöd.

Varför är det viktigt att SV ställer upp?

Jag tycker inte SV ska ”ställa upp”, det antyder en form av välgörenhet. Vi ska möjliggöra att använda studieförbundets verktygslåda, så att personer genom bildning kan skapa den utveckling de behöver för att nå dit de vill i livet, både individuellt och tillsammans. Folkrörelse-idén helt enkelt.

Varför har du engagerat dig i frågorna?

Jag har alltid lockats av att se om man med kreativitet kan göra det omöjliga möjligt. Om man kan skaka om normer så att den stereotypisk svage använder det som sin främsta styrka. Om man kan skapa jämställdhet – och jag använder medvetet det ordet i fel sammanhang – mellan personer med och utan normativ funktionalitet.

Vad gjorde du innan du började på SV?

Jag har i olika former jobbat i eller tillsammans med SV under större delen av mitt vuxna yrkesverksamma liv. Tillsammans skapade vi Moomsteatern i Malmö. Det som började som studiecirklar 1987 blev 2008 en professionell teater baserad på skådespelare med intellektuell funktionsnedsättning. Hösten 2012 lämnade jag över teatern till en ny konstnärlig ledning, då jag ”var klar med” allt jag kunde bidra med utifrån mina kunskaper och erfarenheter.

Text: Mats Nilsson